Den första avhandlingen av mina lovord till Kassler...
Det var, antagligen, på söndagen 7/6 som jag sa mina lovord till kassler dvs; "Jag lova och svär att jag minst ska skriva tre blogginlägg i veckan " --- "HELA SOMMAREN!"
Jag har dock insett att jag inte är en person man lyssnar på eller överhuvudtaget bryr sig om vad säger!
Men men ja ja....
Igår var jag och min käre viktipetter i Köpenhamn, ja visst seruu serru! Vi skulle åka ner på en sådan där
romantisk "micro semester". Dagen började med att mina fötter fick springa, en väldans massa, ner till tåget för att hinna med och där möta mannen prick kl 09.00. Det var helt galet, jag har aldrig varit med om att ta lättare språng, där ser man verkligen vilket resultat allt ständigt stånkande på löparspåren har gjort -UNDER!
AHH vilken dryg resa ner, Mathias satt och nöp mig i fläsket och lekte med en liten gubbe han fått inne på stationen (som skulle kostat 90 KR) var är världen på väg? Väl framme är det molnigt och ja, vi insåg båda att det bara var början på det ohyggliga ovädret som komma skulle...
Vi strosade fram, käkade sushi, köpte paraplyer och trampade i vattenpölar, mmmmmmmm härligt!
Nu kommer efter mycket fönstershopping den stora fasa fikan! bompbompbomparomb! Vi gick in på Café ... något? och jag skulle ha apelsinjuice och en kaka och Mathias likaså. Jag går och tar ett bord lägger min jacka och smyger sedan tillbaks till Mathias där han står vid disken och säger "två vatten också", sedan går jag förtjusad å sätter mig igen. När Mathias kommer med de båda glasen med vatten, ser jag att en viss skugga har lagt sig över hans tidigare så glada anlete, han tittar på mig sätter sig och resten av fikan skulle komma strax...
"Vad är det Baby?" frågar jag
Inget svar
Det enda jag kunde komma på, vad det kunde vara som låg bakom en sådan min var det jag själv fasar för mest, och som är min svagaste punkt!
så jag frågar;
"var det dyrt?"
"ja"
"HUr mycket?"
....
Jag vet inte riktigt om jag vill skriva den exakta summan men jag kan säga så mycket som att det det var den dyraste fikan i hela mitt liv och att det var det dyraste vattnett också!
Efter det att jag smakat på kakan och fick veta priset blev plötsligt den halvdana chockladkakan som jag inte kände för att äta upp, den godaste kaka jag någonsin ätit och jag slök av girighet hela kakan och tuggade den så väl.
Vi gick sedan in på ett par museum, och köpte sedan en öl till ölfantasten, och tog därefter tåget hem.
AH tack för att man ska jobba i sommar!
Jag har dock insett att jag inte är en person man lyssnar på eller överhuvudtaget bryr sig om vad säger!
Men men ja ja....
Igår var jag och min käre viktipetter i Köpenhamn, ja visst seruu serru! Vi skulle åka ner på en sådan där
romantisk "micro semester". Dagen började med att mina fötter fick springa, en väldans massa, ner till tåget för att hinna med och där möta mannen prick kl 09.00. Det var helt galet, jag har aldrig varit med om att ta lättare språng, där ser man verkligen vilket resultat allt ständigt stånkande på löparspåren har gjort -UNDER!
AHH vilken dryg resa ner, Mathias satt och nöp mig i fläsket och lekte med en liten gubbe han fått inne på stationen (som skulle kostat 90 KR) var är världen på väg? Väl framme är det molnigt och ja, vi insåg båda att det bara var början på det ohyggliga ovädret som komma skulle...
Vi strosade fram, käkade sushi, köpte paraplyer och trampade i vattenpölar, mmmmmmmm härligt!
Nu kommer efter mycket fönstershopping den stora fasa fikan! bompbompbomparomb! Vi gick in på Café ... något? och jag skulle ha apelsinjuice och en kaka och Mathias likaså. Jag går och tar ett bord lägger min jacka och smyger sedan tillbaks till Mathias där han står vid disken och säger "två vatten också", sedan går jag förtjusad å sätter mig igen. När Mathias kommer med de båda glasen med vatten, ser jag att en viss skugga har lagt sig över hans tidigare så glada anlete, han tittar på mig sätter sig och resten av fikan skulle komma strax...
"Vad är det Baby?" frågar jag
Inget svar
Det enda jag kunde komma på, vad det kunde vara som låg bakom en sådan min var det jag själv fasar för mest, och som är min svagaste punkt!
så jag frågar;
"var det dyrt?"
"ja"
"HUr mycket?"
....
Jag vet inte riktigt om jag vill skriva den exakta summan men jag kan säga så mycket som att det det var den dyraste fikan i hela mitt liv och att det var det dyraste vattnett också!
Efter det att jag smakat på kakan och fick veta priset blev plötsligt den halvdana chockladkakan som jag inte kände för att äta upp, den godaste kaka jag någonsin ätit och jag slök av girighet hela kakan och tuggade den så väl.
Vi gick sedan in på ett par museum, och köpte sedan en öl till ölfantasten, och tog därefter tåget hem.
AH tack för att man ska jobba i sommar!
